Bäckefors bruk

Här är en bild på herrgårdsbyggnaden på bruket från slutet av 1800-talet

1CA3M8QW2 (2)

Bild på en magasinsbyggnad som revs i början på 1930 talet.

Mannen på bilden hette C.J”Kalle” Borgstedt.

5065

(Bilden är från Västarvets arkiv)

Bäckefors bruk startades 1767 och verksamheten var till en början ganska blygsam. Det är 1823 när Carl Fredrik Waern tar över verksamheten och produktionen av stångjärn utökas.  Waern insåg snabbt om detta bruk skulle ha någon framtid måste produktionsmetoderna förbättras. C.F Waern strukturerar om tillverkningen med smedjor längs forsen och bygger arbetarbostäder, förbättrar vägar, startar skola och allt annat som hör till för att bruket skulle bli modernt med dåtidens mått. Som första bruk i Sverige 1829 införs Lancashiremetoden under ledning av Samuel Houlder. Lanchashiremetoden är en härdfärskningsmetod för framställning av smidbart järn som genom uppvärmning färskas på en härd. I England användes stenkol för metoden som nådde en högre temperatur i härden. Stenkol var dyrt att importera så försök gjordes med inhemskt träkol. Waern och brukspatronen på Lesjöfors bruk Gustaf Ekman utvecklade en Vällugn som förvärmde luften och förbrände på så sätt gaserna ur träkolen och nådde samma höga tempraturer som med stenkolen. Kontakter slöts med smeder från Wales som flyttade till Bäckefors och utgjorde säkert ett exotiskt inslag i dåtidens bruksmiljö.  1843 är uppfinningen av vällugnen färdigutvecklad och Lanchashiremetoden är ekonomiskt möjlig att använda med träkol. Gustaf Ekman och C.F Waern delar med sig av sin uppfinning till andra bruk och metoden för stor utbredning.

År 1855 arbetade 367 personer på bruket vilket kan jämföras med 77 personer år 1824 när C:F Warn övertog. Då ska tilläggas att på alla hemman som tillhörde bruket bodde 670 personer som som försåg bruket med kol och virke.

1858 dör C.F Waern  och efterträdaren satsar på systerbruket i Billingsfors. På 1860 talet är Bäckefors bruk fortfarande lönsamt men konkurrensen hårdnar. Nya tillverkningsmetoder gör bruket olönsamt. Det finns funderingar på papperstillverkning men man finner vattentillgången för dålig. I slutet av 1800 talet blir bruket en handelsvara som köps och säljs flera gånger. Det startas olika manufakturfabriker men ingen lönsamhet nås

Brukets verksamhet låg helt nere mellan 1920 till 1950

Ett ställe att trivas på